Lai o Pop´s Gill - "Tiili"

Jag hade väntat många år på att själv kunna ha möjlighet att skaffa mig en egen Varghund - och äntligen en dag i början av år 1993 kom chansen. Mycket nervös över om jag skulle anses god nog att leverera valp till så ringde jag den tilltänkta uppfödaren som skulle ha valpar och presenterade mig och sa att jag var intresserad av att köpa valp. Självklart ville de träffa mig innan de sa ja och ännu mer nervös än innan så åkte jag till Ängelholm för att förhoppningsvis bli godkänd och för att titta på valparna.

Och där var hon! Det var aldrig aktuellt med någon annan än den lilla tiken som valde mig direkt när jag kom in i valphagen. Hon bara satt där och tittade på mig och sa "Hej matte - här är jag".

Vi fick många fina år tillsammans, Tiili och jag, och mitt intresse för att tävla med hundar i utställningsringen ökade dramatiskt när det gick förhållandevis bra för henne. Jag hade inte en aning om hur mycket jobb det ligger bakom en snygg hund som gör sig bra i ringen innan och ni som eventuellt tror att hundarna blir så av sig själva kan tänka om...... Det lärde jag mig ganska fort med en god väns välvilliga hjälp. De allra flesta hundar i utställningsringarna har många timmars kontinuerlig pälsvård bakom sig! 

Lochlands Aslan - "Aslan"

Vi kallade honom kort och gott för Aslan - han var lika god, rättvis och lojal som lejonkungen Aslan i Landet Narnia. Han förtjänade sitt namn väl! En bekant ifrån Persien talade också om för mig vid ett tillfälle att "aslan" på persiska betyder stor, vilket blev väldigt passande det med!

Förutom sina meriter i utställningsringen var han riktigt duktig på spårning. När selen kom fram och vi skulle ut i skog och mark så visste han vad som väntade och var riktigt uppspelt. Han kom själv på hur han skulle göra för att plocka upp spåret på egen hand vilket imponerade på en del bruksfolk som tänkte att "den där kolossen kunde ju lika gärna åka hem direkt". Vi kom aldrig ut och tävlade officiellt vare sig i lydnad eller spår vilket var lite synd! Till alla er som har en varghund som vill jobba - ut och visa vilka underbara hundar vi har!

Cormacs Harvester - "Odin"

Foto Kristian Väisänen, montage John Opheim

Det här var vår norska tornado. Han har varit mer vild än tam sedan han var liten och det berömda varghundslugnet har han inte haft mycket av i sin personlighet förrän han passerade 4 år.

I slutet av maj 2008 lämnade Odin oss och kvar är ett stort tomrum efter hans glada humör, vilda påhitt och energiska framfart i allt han tog sig för. Historierna är många och kommer att berättas under lång tid.

Hans specialitet var agility, dieten under uppväxten bestod mestadels av mobiltelefoner, böcker, fjärrkontroller, sockar, en och annan hemtelefon och allt man kan nå på bokhyllor, bänkar och bord. Eftersom han blev ganska stor har det blivit en hel del han kan nå.....  Min uppfattning om vad som går att äta har ändrats dramatiskt under de gångna sex åren. Det är nämligen allt som går att få in i munnen.

Han var otroligt förtjust i frukt och grönt och stal allt han kommer över av den varan så fort han fick en chans. Bästa belöningen efter ett bra agilitylopp var ett saftigt äpple! Ja, korv, köttbullar och filé gick ju ner det med i värsta fall.